ykis, kaksi, kolme

Jag trivs skrämmande skamligt bra med att vara arbetslös. Jag blir stressad när Proffice ringer mig och frågor om jag kan jobba på måndag. Överväger länge. Hinner jag verkligen? Jag ska ju hämta ut mina finskaböcker från Adlibris som förhoppningsvis kommit fram. Böcker som jag redan borde ha börjat läsa i. Tummen satt av någon anledning väldigt djupt. Jag ska vid det här laget redan kunna räkna på finska. Jag kan räkna till sex, vid sju blir det knepigt. Mest av allt vill jag nu flytta någonstans. Vill inte längre vistas med individer som är så fulla av hat. Ikväll skall det drickas vin, & lite öl hemma hos någon som flytt boet och imorgon skall jag spendera pengar jag egentligen inte har. Detta i väntan på att Boplats kontaktar mig.